Kolhydrater
Kolhydrater används framförallt som bränsle i kroppen och är den huvudsakliga energigivaren till hjärnan. Men vi behöver inte äta så mycket som vi tror.
Glöm myten om att du bara
hämtar din energi från kolhydrater! Inuti dina celler och dina mitokondrier används de minsta beståndsdelarna aminosyror, fettsyror och enkla sockerarter även från proteiner och fetter för att skapa den energi dina olika celler behöver.
Kroppen lagrar kolhydrater i en form som kallas för glykogen. Detta lagras i levern och muskelcellerna. Vi har även alltid en viss mängd glukos i blodet, sk blodsocker. Blodsockret är en lättillgänglig källa kolhydrater som cellerna kan ta upp och omvandla till energi när det behövs. Blodsockernivån i ditt blod är viktigt. Inget blodsocker och vi dör, för mycket blodsocker gör att det skadar vävnader i kroppen, framförallt på blodkärl, nerver, näthinnan i ögat och liknande. Att hålla en jämn blodsockernivå utan för stora svängningar är därför viktigt för att bibehålla en bra hälsa.
När vi äter kolhydratrik mat som pasta, ris, rotfrukter, bröd och allt som är gjort på spannmål, bryts det ner till minsta beståndsdel för att kunna passera tarmväggen och komma in i blodet. Så gott som alla kolhydratrika livsmedel har glukos som minsta beståndsdel. Det innebär att det är glukos som kommer in i din kropp oavsett om du ätit bönor, pasta, råris eller vitt bröd. Det som främst skiljer olika kolhydratrika livsmedel åt är dess glukos- och fiberinnehåll och hur mycket de påverkar blodsockret. Glukosen når blodet olika snabbt beroende på vilken kolhydratkälla det är, dvs. om de är snabba eller långsamma kolhydrater samt hur processad den kolhydrat du äter är. Den enklaste regeln för att veta om de är snabba eller långsamma är; ju mer finfördelat och processat ett livsmedel desto är ju snabbare är den. ex pasta och vitt bröd. Hela korn tar längre tid för kroppen att bryta ned och blodsockret höjs långsammare.
Hormonet insulin signalerar till cellenas receptorer att glukosen i blodet kan ta sig in i cellerna för lagring eller att ge direkt energi. Insulinet gör inte bara så att glukosen kommer in i cellen, utan signalerar även till cellen att fylla på kolhydratförråden, ta upp aminosyror och bygga protein, lagra in fett och hämma fettförbränningen. Det är bara överskott av kolhydrater som lagras in som fett och gör att du får mer fett på kroppen. En kost baserad på för mycket snabba kolhydrater gör att du får svårt att hålla ett jämt blodsocker. Du åker istället berg- och dalbana där de höga insulinnivåerna gör att alla celler öppnar sig på en och samma gång för att lagra in energin. Du får därmed för lite socker kvar i blodet, vilket signalerar till dina hormoner att skapa ett nytt sug efter söta livsmedel. Sen är karusellen igång. En blodsockerdipp kommer alltid efter en blodsockertopp. En bra regel är då att får du en dipp har du ätit för kolhydratrik kost innan.
Att vara sockerstinn och överaktiv för att sedan bli trött, irriterad och hängig är inget normaltillstånd eller något att sträva efter i tron att prestera bättre och kunna jobba mer. Det är faktiskt mest skadligt.
Vi bör ha koll på vår sockerkonsumtion eftersom den är så starkt är förknippad med ohälsa. Höga blodsockervärden påverkar i sin tur dina blodfetter, bidrar till inflammationer och främjar jästsvampar i tarmen som gör att du lätt blir svullen och gasig. Tyvärr så kan vi idag, lite för ofta, koppla våra välfärdsssjukdomar (läs fellevnadssjukdomar) till hög sockerkonsumtion och intag av förstörda raffinerande fetter. Socker rubbar dina hormoner och eftersom det är hormonerna som styr hela din kropp, vare sig du vill eller inte, leder det mest till ett ont ekorrhjul. Vi behöver en viss mängd kolhydrater för att fungera men välj källa med omsorg och skippa raffinerade produkter. De kolhydrater som finns i grönsaker och rotsaker täcker väl de behov dina celler behöver, skulle de saknas lite kolhydrater under ett dygn eller två löser kroppen det med att skapa energi från fett och proteiner.
Läs mer om energi som kommer från fett vs kolhydrater här...