Energi från kolhydrater versus fett

Kolhydrater, fett och ibland även proteiner kan användas för att tillverka användbar energi till kroppens celler. Detta görs inuti cellen av de så kallade mitokondrierna, cellens egna kraftverk. Hur många mitokondrier en cell har beror på vad för typ av cell det är. Till exempel så har hjärta, hjärna och lever flera tusen mitokondrier i varje cell, medan andra ”bara” har runt 500 stycken. Glukos (blodsocker) kan vara med och bilda energi i form av ATP-molekyler via citronsyracykeln. Detsamma gäller för fett, och som sagt även vissa typer av proteiner.

Här är en förklaring till varför kolhydrater kan skada kroppen genom att skada cellernas förmåga att bilda användbar energi. Minskad energi gör att cellerna fungerar dåligt, felaktigt eller till och med inte alls.

Vår kropp tillverkar fria radikaler, dvs reaktiva syremolekyler hela tiden. Det är en del av vår metabolism och helt naturligt! Men det är skillnad på hur mycket som bildas beroende på om det är kolhydrater eller fett som går in som råvara i cellen. Utöver det så har även insulin en stor inverkan, vilket ofta (men inte alltid) ackompanjeras av just kolhydrater.

Kolhydrater kan inte bilda energimolekylen ATP direkt. De måste gå via glykolysen för att bilda pyruvat, vilket sedan i sin tur bryts ner till acetyl-CoA som därefter går in i citronsyracykeln. Ut kommer sen ATP, dvs användbar energi. Vad gäller fett så bryts det ner till fria fettsyror som sedan genom beta-oxidation omvandlas till acetyl-koenzym A. Båda kan helt enkelt användas, men av kolhydrater så bildas det en betydligt större mängd slaggprodukter i form av reaktiva syremolekyler. Dessa kan skada ditt DNA, dina mitokondrier och andra proteinkedjor. 

Fett upptas effektivt av kroppens mitokondrier med minimala mängder slaggprodukter som följd. Människan är ett syresättande däggdjur som har en fantastisk fettförbränningsmotor, unik bland alla däggdjur. Det är den motorn vi skall optimera med intag av bra och oförstörda fetter, högkvalitativa proteiner och rätt sorts vitamin- och mineralrika kolhydrater. Det betyder inte att vi måste är stora mängder fett utan en vuxen person bränner ca 50-70 g om dagen och de bör fyllas på med rena, ohärdade, naturliga fetter från fisk, olivolja, kokosolja och fettt från gräsbetdande djur. 

Insulin stimulerar ämnena Akt och mTOR, vilka verkar anabolt på cellerna, det vill säga ökar i tillväxt och antal. Det är i många fall bra, men inte alltid. Speciellt inte vid cancer, då det är viktigt att undvika socker som annars ger de redan galopperande cellerna extra energi att via insulinets framfart öka i antal. När Akt och mTOR är igång så kan nämligen inte andra ämnen som exempelvis AMPK utsöndras. AMPK signalerar cellstädning och reparation av skadade proteiner. Om insulin alltid är högt, så är AMPK därför aldrig aktivt, vilket gör att mer och mer skräp ackumuleras i cellen, och den får svårare och svårare att producera energi. Ett högt påslag av insulin gör att receptorerna för glukos på cellens yta får svårare och svårare att öppna upp sig och lagra in glukosen. Det lede till sk insulinresistens. Det innebär att insulinproduktionen är god men cellerna blir "döva" för signalen och glukosen kommer inte in i cellerna och börjar skada insidan på dina blodkärl. Det leder till att LDL-kolesterol kommer att försöka reparera skadorna som glukosens framfart gör och i långa riskerar du att fär kärlförträngningar. 

Mitokondrier har ett häftigt sätt att reparera sig på. Om en mitokondrie är skadad och inte kan tillverka energi på ett bra sätt slår den ihop med en annan frisk mitokondrie, en fusion helt enkelt. Den sjuka mitonkondrien ”städar upp” sig själv med hjälp av den friska. När de sedan går isär så finns det två friska mitokondrier. Tyvärr blir det här svårt när det finns en massa skräp liggandes i alla celler. Städning av cellen är därför nödvändigt för friska mitokondrier.

Så med andra ord. För mycket intag av socker med höga insulinpåslag som följd bildar alltså många fria radikaler som skadar mitokondrier, DNA och andra proteinkedjor samt hämmar städningen i cellen vilket gör att sjuka mitokondrier inte kan reparera sig. Detta i sin tur leder till att sjuka mitokondrier ackumuleras i cellen. Det kan inte tillverka energi på ett bra sätt, vilket skapar ännu fler fria radikaler. En väldigt ond cirkel helt enkelt. Men detta händer självklart inte under ett års tid, utan det sker över tid och det är ingenting som man i regel känner av. Kroppen byter alltid bort långsiktig hälsa mot kortsiktig hälsa, vilket gör att du förmodligen känner dig kärnfrisk i unga år. När symptomen sedan trillar fram så är det ofta väldigt långt gånget.

Omvandlingen av glukos till pyruvat och sedan acetyl-koenzym A sker inte av sig själv. Det är enzymer som kickar igång de här processerna, och för att de ska finnas så behövs vitaminer och mineraler. Exempel är vitamin B1, B2, B3, B5, magnesium och alfa-liponsyra. Utan dessa molekyler kan cellen helt enkelt inte utvinna energi på ett bra sätt. Detta resulterar i ännu mer slaggprodukter inuti cellen som den har svårt att göra sig av med. Ytterligare en ond cirkel om du äter en dåligt balanserad kost.

Kolhydratrika livsmedel innehåller oftast (men inte alltid) betydligt färre näringsämnen än motsvarande fett- och proteinrik mat. Som om det inte vore nog så binder kolhydrater till sig extra vatten samt många vitaminer och mineraler och hindrar effektivt dem att absorberas av kroppen.

Vissa delar av kroppen kan bara använda glukos eller ketogener som bränsle, exempelvis några celler i hjärnan samt hjärtat. Men man behöver inte ha ett insulinpåslag för att få in glukos i cellen. Dessa celler har nämligen receptorer som sitter utanpå, vilket gör att de kan ta upp glukos från blodet när de vill. Behovet av glukos för alla dessa celler sammanlagt är runt 20 g, och det kan kroppen tillverka själv även om man ligger på extremt låga intag av kolhydrater via kosten. Kroppen tillverkar alltså det den behöver själv från våra olika energigivande för livsuppehållande och viktiga funktioner och organ. 

Det är inte farligt att äta kolhydrater. Du behöver bara äta den mängd din ämnesomsättning kräver och att det kommer från bra energitäta råvaror. Men att ha ett konstant högt insulinpåslag pga intag av snabba kolhydrater under hela dagen, varje dag, varje vecka och varje år som tyvärr väldigt många människor har ÄR skadligt. 

Den här artikeln handlade bara om vad socker gör med mitokondrierna inuti cellen. Överdriven sockerkonsumtion påverkar hela vår organism på ett negativt sätt. Nästan alla våra fellevnadssjukdomar beror på intag av för mycket socker. Insulin är ett starkt hormon som påverkar många andra hormoner i sin framfart att lagra in den överblivna energin. Det resulterar i sin tur till andra hormonobalanser och snart är det svårt att hålla koll på vilken obalans i kroppen som kommer från vad. Vill du hormonoptimera din kropp är det socker och proceesad mat det första du skall dra ned på, samt öka ditt intag av fiber grån grönsaker och med rätt balans av olika fettsyror av oförstörd kvalitet. 



Ref litteratur:   
Näringsmedicinska uppslagsboken, Peter Wilhemsson 2011
Idrottsnutrition, För bättre Prestation, sisu idrottsböcker, 2007
Socker, din värsta fiende. Robert H Lustig, Pagina förlag 2013
Charmen med tarmen. Giulia Enders, Forum Förlag 2014    
The science of Weight loss, Genita M Mason, CPSIA, 2007
Detoxification and healing - the key to optimal health, Sidney Donald Baker, 2003
Balance your hormones, balance your life, Dr Claudia Welsh, Da Capo Press, 2011